Vart tar tiden vägen?

 Ja, den som det visste. Vi längtar ut med vagnen oerhört mycket, men julen står för dörren och man inser väl mer eller mindre att chansen att komma ut med vagnen någon mer gång i år är ytterst minimal. Hoppet finns dock där.

Men med idrott på helgerna för barnen, skola och läxor på vardagskvällarna så försvinner campingtiden väldigt lätt.

Det finns ju andra sätt man kan resa på under de tider man verkligen har tid. Man kan roa sig med att läsa andras reseberättelser och deras spännande upptäckter och restips. Detta underhåller mig väldigt mycket. Det är mentalt avkopplande efter en stressig och hetsig arbetsdag att efter läxläsning och barnens läggning sätta sig ned en stund och googla sig runt på nätet och läsa om likheterna man har med helt vilt främmande människor. Det är lätt att känna igen sig i olika situationer och många gånger får man sig et gott skratt för man har själv varit i samma sits ibland.

Det är ibland så välskrivet att man kan nästan känna sig på plats och se dessa beskrivade bilder som man läser om. Helt underbart.

Det som kanske inte är alltför lika roligt är att läsa BE-boken och svara på frågorna. Sista tiden har det inte varit så mycket läsning, men läser i alla fall om och om boken året ut och bokar tid i Januari och kanse får en tid i Februari om man har tur för skrivning.

Men den återkommande känslan i kroppen är, åk ut med vagnen och koppla av från vardagens stress.

// Larzan.